Det kan låta dramatiskt, men lite så känns det. Att man måste utse en dag per år då det ska uppskattas och köpas presenter till människor i ens omgivning.
Nej jag har ”alla hjärtans dag varje dag” om jag så vill och främst när jag känner för det. Ska man vänta ett helt år, vänta till ett särskilt datum då man kan säga till någon, -Jag tycker om dig, eller – Jag Älskar dig.
När mina älskade föräldrar levde, så sa mor och far alltid till mig, – Anna kom ihåg att visa uppskattning till andra människor, bemöt andra som du själv vill bli bemött. Det har fastnat i mitt huvud och blivit än viktigare sen jag förlorade mina föräldrar i ett tvärkast.
Jag har alltid varit noga med att visa min uppskattning och att jag bryr mig om andra, att vänta tills en speciell dag, då kan det vara försent och så står man där med en massa tankar i sitt huvud.
Tänk alla gånger vi har väntat på det där extra rätta tillfället. Hur många av er som läser detta har inte köpt en ny tröja, eller något annat nytt och så lägger man det i sin garderob längst in och väntar på det rätta tillfället?
Det finns inget rätt tillfälle om man frågar mig, det rätta tillfället är nu och inte sen.
Så jag kommer att ha 14 februari när jag känner för det, dvs för mig är 14 februari en dag vilken som helst i ens liv. Jag kommer att fortsätta att visa uppskattning till min omgivning 365 dagar om året.